Ex-president dömd

En mycket aktuell fråga i Peru är vad som är tillåtet i krig. Inte aktuell för att landet befinner sej i krig, utan för att landets tidigare president, Alberto Fujimori i tisdags dömdes till 25 års fängelse för sådant som skett på hans order i kampen mot terrorismen i Peru. I tisdagskväll efter predikantmötet satt vi kvar en stund och samtalade om Perus nutidshistoria. Man var överens om att Fujimori var en av de främsta – kanske den främste – peruanska presidenten under nittonhundratalet.

Som svensk kan man tycka det är märkligt att en tidigare president som just dömts för brott mot de mänskliga rättigheterna, inkluderande dråp och kidnappning, och dessutom under sin presidenttid upplöste den lagstiftande församlingen och tillsatte en ny, skrev om konstitutionen och slutligen avgick på grund av en korruptionsskandal kan få så positiva omdömen.

Tre förklaringar:

1) I Peru är tanken på en icke-korrumperad politiker okänd. Man räknar med att alla politiker är korrumperade – åtminstone de som blivit valda och har inflytande. Men man skiljer på bra korrumperade politiker och dåliga dito. En bra korrumperad politiker tillsätter en kusin som kan något om jordbruk som jordbruksminister. En dålig korrumperad politiker tillsätter en kusin som inte kan något om jordbruk på posten. En bra ser dessutom till att folk får det lite bättre, medan han själv får det mycket bättre. En dålig gör så att folk får det lite sämre. Fujimori var, enligt de allra flesta, en bra korrumperad politiker. Peru gick från kaos till utveckling under hans presidenttid.

2) Under hela 1980-talet plågades Peru av en maoistisk gerillagrupp som på blodig väg vill ”befria” Perus folket. Våldet riktades mot polis och myndigheter, men också i högre och högre grad mot vanligt folk som inte ville ställa sej bakom terroristerna kamp. I internationell media talas det om gerillagrupp och attentat. I Peru talar man ofta om samma period som ”inbördeskriget”. Att inte veta var nästa bomb skulle smälla, att inte veta vem i arbetslaget som hörde till gerillan, att inte veta om hus och hem fanns kvar när man kom hem efter några dagars arbete på åkrarna ett par mil bort. Allt det förslavade peruanerna och gjorde att rädsla tog bort all framtidstro. Fujimori satte stopp för terroristerna. Metoderna var ibland högst tvivelaktiga – och en del av detta har han nu dömts för – men många säger: ”I krig drabbas även oskyldiga.” Och Peru gick från krig till fred under Fujimoris presidenttid.

3) I Peru, liksom i stora delar av Latinamerika, finns en stor misstro till överklass och etablissemang. Allt sedan spanjorernas plundrings- och erövringsbravader så har landet styrts av dem som haft pengar – eller som gått militärvägen till makten. Slutlig motkandidat till Fujimori i presidentvalet 1990 var Mario Vargas Llosa, etablerad författare, som fick stort stöd från konservativa grupper i landet. Från ”ingenstans” kom Fujimori, ofta kallad ”kinesen” inrullande på en traktor. Han var agronom och son till japanska invandrare. Han var inte den typiske presidentkandidaten med överklassmanér. Två veckor före första valomgången hade han stöd av 10% av befolkningen. Via 20% i valet gick han in i andra omgången och fick 60%. Han blev president och började regera. Efter två år upplöste han parlamentet (där han inte hade stöd) och utlyste nytt parlamentsval. Peru gick från ”det är vårt öde att ha det så här” till ”nu gör vi något åt det” under Fujimoris presidenttid.

Skulle Fujimori då frikänts för de brott hans stått inför rätta för? Som en slags kompensation eller belöning för det goda han åstadkom som president? NEJ, förstås inte. Av två skäl. Dels för att det är en president skyldighet att göra det som är bra för landet (även om det i Latinamerika ses som sällsynta undantag) och dels för att inte ens i krig är allt tillåtet. Jag hoppas kunna återkomma i ett senare blogginlägg med lite fler reflektioner om vad som är tillåtet i krig.

/Erik

Ps Den som vill läsa lite mer kan läsa om Fujimori på Wikipedia. I artikeln finns länkar till Wiki-artikeln om den terroristgerilla han kämpade mot. På den sidan kan man sedan finna att den ännu finns en svensk stödförening får en blod, våldsam krigföring i Peru.

>