Moveresa 2015 – En lite annorlunda dag

Idag när vi hade vaknat och ätit frukost var det dags att bege sig mot Nakuru för en “ledig” dag, vilket vi alla kände var väldigt välbehövligt. Skönt med lite omväxling och att få se ännu mer av Nakuru. Vi gick ut från Bethesda och promenerade mot den större vägen för att ta en så kallad matatu (minibuss/taxi) mot stan. Det var lite pirrigt att inte ha en privatbuss denna gången och istället åka med främlingar. Men i efterhand känns ingenting så farligt som man först föreställde sig det att vara och så är det nästan med allt. Att flyga hit, komma till Bethesda, träffa barnen och så vidare. Men med Gud i vår hand har det mesta gått riktigt bra hittintills.

Väl framme i stan vandrade vi mot masai market och vi gjorde oss redo för att pruta, hehe. Det var lättare än man trodde, men det gällde att vara bestämd. Det fanns så mycket fina grejer överallt!

Sedan gick vi vidare till en resturang där de flesta beställde pommes frites och kyckling “but without salad” (viktigt). Det var vädligt skönt att bli riktigt mätt och att variera sig lite från ugalin, bönorna, majsen och kolröran. Sedan gick vi vidare till köpcentrumet och där stod det säkerhetvakter som vanligt för att kolla igenom våra grejer. Vi satte oss på ett internetcafé, där var det skönt och svalt. De närmaste timmarna ägnades åt mobilerna för att uppdatera sig och ta kontakt med nära och kära. Om mobiler inte funnits kanske vi istället suttit på caféet i max 30 minuter, hehe. Efter det så gick vi för att hitta en matatu som vi kunde åka tillbaka med. Vägen till en matatu var full av korsande bilar, motorcyklar, mopeder, trejhulade bilar och människor. Det är en sådan stor skillnad från Sverige. Inget flyt i trafiken över huvud taget. Smockfullt. Alla går rakt ut i vägen helt obekymrat. Det finns nästan ingenting här som påminner om Sverige, i så fall bara himmelen, månen och stjärnorna. Någon av de äldre pojkarna frågade också hur många procent kristna det är i Sverige på tal om skillnad och när vi berättade hur få det är i jämförelse med Kenya där ca hälften av befolkningen är kristna blev de rätt förvånade. Inte så konstigt!

När matatuchaffören släppt av oss vid motorvägen begav vi oss tillbaka till lilla Bethesda. Det kändes så skönt att vara tillbaka och se barnen komma springandes. De sprider sådan glädje och man blir alldeles varm inombords. Det är så fantastiskt! Någon påstod också senare att det känns nästan som att komma hem, vilket jag instämmer helt på trots att vi bara varit här en vecka! Det är en väldigt trygg plats och man trivs verkligen. Man känner sig så välkommen. Dessutom är man väldigt fri på något sätt även fast området är begränsat och att man helst inte bör gå utanför!

Det var det jag ville säga idag, nu ska jag sova! /Helena