Nu är vi äntligen framme!

I tisdags eftermiddag kom vi till Arequipa, där det är meningen att vi ska bo i sex månader. Det är skönt att ”landa” efter att hela familjen levt i kappsäck i över en månad.

På vägen till Peru mellanlandade vi hos Jannes syster med familj, Dean och Anki, Yeremiah, Yohannes, Maria och Lucas. Det var kul att vara med kusinerna och komma till Lindsborg, som också kallas Little Sweden. Mer svenskt än Sverige! Charmigt och helt underbart.

Det var sent på natten och tusentals gatljus välkomnade oss till Lima, Perus huvudstad. På flygplatsen välkomnade Thomas Frovin oss glatt vinkande med sverigeflaggor om halsen. Där var också Harold, kyrkans president. Dagarna i Lima blev som ett litet missionärsmöte, eftersom Steffen och Kate anslöt lite senare. Alla bidrog verkligen till att vi fick ett bra första möte med Peru. Thomas och Harolds humor och värme fick också barnen att trivas. De njöt av både Inca cola och chokladmuseum, i denna 9-miljonersstad.

Det var ändå med blandade känslor vi kom till detta för oss nya land, med främmande kultur och ett språk som vi (ännu inte) kan. Det kändes lite overkligt att Gud kallat oss hit! Kommer vi känna oss hemma här? Men på planet från Dallas till Lima läste vi från Apg 16:6-4, där det berättas om att Paulus på natten fick en syn där en man från Makedonien bad: ”Kom över och hjälp oss” och genom detta blivit viss om att Gud kallat honom att predika evangelium där. Det var en passande bibelläsning!

Vi flög alltså från Lima till Arequipa tisdag den 16 september. Vilka mäktiga berg som trädde fram på inflygningen!

På Arequipas flygplats möttes vi av norska flaggor och norska missionärer från NLM som tog oss till vårt hus, som vi ännu bara hade hört om. Husets ägare, ett vänligt par, visade oss omsorgsfullt tillrätta och tog oss till ett stort köpcentrum så vi kunde fylla husets tomma kylskåp med frukostmat (här finns verkligen allt att köpa). Ägarna är otroligt vänliga och vi har förstått att familjen ägnat sju dagar åt att måla alla väggar vita, eftersom de fått veta att västerlänningar inte trivs med blå tak och gröna väggar J. Huset passar hela familjen bra, vi har allt som vi behöver.

Jesus ord i Matt 6 blir verklighet. ”Gör er därför inte bekymmer och fråga inte vad skall vi äta? Vad ska vi dricka? Eller vad ska vi klä oss med? …er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.”

Det känns också bra att få komma till ett område där NLM har etablerat ett ganska omfattande missionsarbete. Vi hoppas få dela gemenskapen med de norska missionärerna här, bli med i deras bibelstudiegrupp, och fotbollslag, barnen får också jämnåriga kompisar. Besöket i den norska skolan idag blev en uppmuntran för alla i vår familj.

På måndag drar det igång med peruansk förskola för Ella (med några norska och danska barn), den norska skolan för Adam, Cornelia och Filip och spanska studier på ABC institutet för Janne (Annis börjar nästa vecka efter att ha skolat in Ella). Vi har besökt samtliga ställen, allt känns bra och alla är förväntansfulla. Nu känns det skönt att få lite vardagsrutiner.

Janne och Annis