Vad är egentligen konstigt?

Nu har vi varit i Etiopien i mer än halva tiden. Jag känner att jag bara blir mer och mer hemma här för var dag som går, det känns lite sorgligt att det bara är knappt två månader kvar. Den senaste veckan har vi tillbringat i Addis Abeba, för att förnya visum och turista lite. Något som slog mig här om dagen är hur mina perspektiv har ändrats under tiden här i Etiopien. Kanske inte helt livsförändrande saker men bara lite saker som jag lagt märke till. Grejer som att få se någon gå i på gatan med sin hund i koppel eller att få se en kines sittandes mitt i Addistrafiken ätandes sin lunch med pinnar det är sånt som numera är väldigt exotiskt. Medan saker som att bli bjuden på kaffe av en fullkomligt främmande människa på gatan eller att folk äter ris med händerna i stället för med bestick det är saker som inte alls förvånar mig. Det mesta är verkligen relativt. Jag funderar på att testa det här med att äta ris med händerna på någon restaurang nät jag kommer hem till Sverige. Undrar hur uppskattat det skulle bli dock. Men först har vi ett tag kvar i Asella. Vi åker tillbaka dit ikväll eller tidigt imorgon. Det ska bli skönt att komma tillbaka till vardagen och träffa alla fina ungar igen. Förstår inte hur jag någonsin ska kunna lämna dem.

/Susanne Johansson move-volontär, Etiopien