För ett par veckor sedan träffade jag i samband med Graduation Ceremony vid Neema Lutheran College som hastigast pastor John Momanyi Kururia. Han ville gärna att vi skulle ses igen så snart som möjligt. Numera är han pensionär, och en gång i tiden (1980-88) var han ELCK:s ordförande.
Pastorerna John Momanyi (till höger) och Richard Olak flankerar Gunnar Nilsson (ELM-BV:s missionär i Etiopien 1949-69 och missionssekreterare 1969-1985) vid ett besök i Itierio under 80-talet
Själv minns jag honom när han besökte Sverige någon gång i mitten på 80-talet, men när vi jobbade i Kenya befann han sig för studier i USA. Däremot träffades vi upprepade gånger under senare delen av 90-talet.
Idag trotsade jag de mörka hotfulla regnmolnen och begav mig till fots längs den vackra stigen till hans hem ca 20 minuter från Matongo kyrka. Momanyi, som just höll på att jobba i sin shamba (odling) tillsammans med sin betydligt yngre tanzaniska hustru, avbröt genast det mödosamma slitet, och jag välkomnades varmt med uppriktig glädje och chai (te med mjölk och mycket socker).
Första hustrun dog för ett antal år sedan och han är numera omgift och paret har tre barn tillsammans, bl a tvåårige Mose som var hemma och som figurerar tillsammans med föräldrarna här nedan.
Vi samtalade både om det som varit, det som är och faktiskt även om framtiden. Pastor Momanyi hade mycket gott att säga om ELM-BV, men är ganska bekymrad över det spår ELCK slagit in på sedan biskopsämbetet infördes 1996. En sak är säker: wazee (äldre män) har hur mycket som helst att berätta för varandra – och andra. Därav även detta blogginlägg.
Per-Martin Hjort
© 2021 Evangelisk Luthersk Mission. All Rights Reserved